Projekt pågår. Men inte utan att pilot gjordes.

En grund för vår pågående vindkraftsstudie är den pilotstudie jag gjorde i slutet av 2008 och början av 2009. Pilotstudien fokuserar det betänkande som kom under hösten 2008 från den så kallade Miljöprocessutredningen gällande en effektivisering av prövning av vindkraft (SOU 2008:86). Det är detta betänkande som ligger till grund för de lagändringar som trädde ikraft 1 augusti 2009 och är gällande idag där miljötillståndsprocessen i mycket ersätter den dubbelprövning som tidigare var fallet med det inkluderade kommunala bygglovsförfarandet.

Pilotstudien gjorde på uppdrag från Blekinge Tekniska Högskola och Lars Emmelin och heter Problematisering av vindkraftens regelverk [pdf]. På baksidan sammanfattades studien så här:

Detta är en pilotstudie som problematiserar vindkraftens regelverk i Sverige utifrån ett rättssociologiskt och planeringsjuridiskt perspektiv. Under hösten 2008 kom ett betänkande från miljöprocessutredningen gällande en effektivisering av prövning av vindkraft (SOU 2008:86). Bakgrunden var att krav på att en snabbare och enklare process från projektering till uppförande av vindkraftverk hade rests i takt med en ökad nationell satsning på utbyggnaden av vindkraft. Miljöutredningens betänkande utgör en positionering åt ett mer kalkylerande och centraliserat beslutsfattande på bekostnad av det mer lokala och deliberativa. Betänkandet visar på hur de lokala värderingarna ses som ett problem i skenet av den nationella utbyggnadspolicyn. Detta gör att utbyggnaden av vindkraften är principiellt intressant i jämförelse med utbyggnaden av infrastruktur för 3G med tanke på hur en nationell policy hanteras och är beroende av den lokala implementeringen och det spänningsförhållande som råder mellan de två nivåerna. Detta leder till vad pilotstudien kommer fram till som en kärnfråga, nämligen om vem som skall bestämma över landskapets planering och vilken kunskap som skall ligga till grund för sådana beslut. Betänkandet hävdar att kommunerna inte förlorar inflytande över markanvändningen samtidigt som detta påstående inte tydligt underbyggs, det finns tvärtom fog för att just så är fallet. Pilotstudien pekar därmed på att frågan är av en större principiell politisk karaktär som inte enbart bör lösas genom lagtekniska förändringar i effektivitetens namn.

En nyckelfråga vid varje förändring av ett regelverk rör på vilket sätt man förbättrar regleringens påverkan i praktiken. Dvs, blev det som man tänkt sig? När det gäller den ganska endimensionella frågan kring tidseffektivitet i vindkraftsprövningen finnas det många indicier på att så inte är fallet. Och har man utöver detta förlorat eller vunnit någonting annat i revisionen? Blev planeringen bättre eller sämre, osäkrare eller säkrare, överskådligare eller dunklare? Och vem styr? Hur ser styrkeförhållandet ut mellan nationell policy och lokal implementering? För att tydligt få svar på en rad frågor i anslutning till detta, exv rörande deltagandeaspekter, så måste man rimligen samla in en klump dokumenterade prövningsprocesser för att se hur det överlag ser ut. Det är det vi gör nu, i Skåne.

Du kan läsa mer om det pågående projektet här.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>