Artikel om olika kunskapstyper och deras påverkan i svenska vindkraftsprocesser

Artikeln publicerades i oktober 2015 i tidskriften Journal of Environmental Planning and Managements onlinekatalog, och behandlar hur olika kunskapstyper tar sig uttryck, vinner framgång eller ej, i svenska vindkraftsprocesser. Analysen bygger på ett urval av överklagade tillståndsärenden, den rättsliga utformningen samt en handful intervjuer med expertrespondenter – bland annat domare i Mark- och Miljödomstol och dess överdomstol.

Screen Shot 2016-01-19 at 14.37.40

Abstract

This article analyses legal aspects of the Swedish wind power development, theoretically based on how different types of knowledge are represented in legal contexts, mainly in the courts. A sample of appealed wind power permits is analysed, a handful of relevant informants are interviewed – including two judges in the Land and Environment Court and the appeal court – and the legal setting is analysed. Of key interest here is the interplay between expert and lay statements in the court cases, which here is related to the concepts of calculating and communicative rationalities that are developed in the planning literature. The results indicate that the juridification – which takes place as a permit issue is appealed in the judiciary system – supports the calculating rationality more than the communicative, and that the plaintiffs often attempt to adapt in how they shape their argumentation.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Artikel om vindkraftens veto och styrningsnivåer

Vi publicerade nyligen artikeln Multi–Level Environmental Governance: The Case of Wind Power Development in Sweden i tidskriften Societal Studies. Vi har bland annat empiriskt studerat effekterna av införandet av det svenska s.k. kommunala vetot gällande prövningen av vindkraft. Artikeln ingår även i avhandlingen Law and Spatial Planning. Socio-legal Perspectives on the Development of Wind Power and 3G Mobile Infrastructures in Sweden, som jag försvarade i september 2014.

Article front

Ladda ner artikeln i fulltext [pdf] här.

Författare: Stefan Larsson, Lars Emmelin & Sandra Vindelstam.

Abstract

At national policy level in Sweden, the importance of development of wind power is emphasized. However, the actual implementation is highly dependent on local permit giving for windmills. The legislation governing the permit giving has been revised in an attempt to make the local processes faster and to shift the permit process towards a more regional environmental process as opposed to a more plan-based municipal process. By tradition in Sweden, the local, municipal level has had a strong mandate in land use planning which is often referred to as the “the municipal planning monopoly”, which means that there is a tension whenever a legal proposal seeks to diminish this “plan monopoly”. The legal investigation suggesting changes in the law on permit-giving stressed the need for strengthening the regional assessment, which led to a compromise called the “municipal veto-right”, where the regional environmental permit needs a formal approval from the municipality for the permit process to continue. This study investigates both the legal development of the so-called veto-right as well as what it empirically has led to, and how it is perceived by the industry as well as concerned parties. For this reason, a sample of 30 regional permit cases has been collected, and a limited number of interviews have been conducted with judges in appeal courts and regional handling officers assessing turbine applications. The results indicate that the industry sees the “veto” as leading to problematic uncertainty in the process at regional level and, therefore, prefer to keep the applications at a level that entitles them to use the municipal permit system which is determined by height and number of turbines. This is a consequence directly opposite to what the legal commission aimed for when revising the legal system.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Disputation 15 september

Då är allt bokat inför disputation och försvar av min avhandling i fysisk planering. Titeln avslöjar som sig bör ungefär vad det handlar om, dvs. jag har en relativt rättssociologisk ingång på hur rätten fungerar i den fysiska planeringen, med den svenska 3G-utbyggnaden och vindkraftsutbyggnaden som två fallstudier: Law and Spatial Planning. Socio-legal Perspectives on the Development of Wind Power and 3G Mobile Infrastructures in Sweden. Det betyder bland annat att det alltså inte bara handlar om vindkraft, även om det nog för många är lättast att få upp intresset för just det fallet, givet dess aktualitet. Själva avhandlingen blir lätt att hitta när den slutgiltiga versionen är klar.

Uppdatering: Avhandlingen i FULLTEXT.

Avhandling

Det betyder också att det finns tre perspektiv som går igenom analysen av dessa två något udda infrastrukturer, som är beroende av lokala beslut för sina beståndsdelar:

  1. spänningsfältet nationellt/lokalt, dvs hur nationell policy är beroende av lokal implementering eftersom planeringen av landskap och miljö i mycket är en kommunal fråga;
  2. vilken typ av kunskap får genomslag var (i den rättsligt reglerade processen med tillstånd) – är ett sätt att uttrycka en spänning mellan expertbaserad och en mer vardagsbaserad lekmannakunskap, vilket knyter an till frågor om hur man hanterar deltagande och participation i planeringen;
  3. skillnaden mellan det formella och det praktiska, som i detta fallet i mycket handlar om skillnaden mellan regleringens uttryckta målbilder och dess faktiska applikation. Det sistnämnda är en vanlig poäng inom den rättssociologiska litteraturen som är användbar för (försöken till) styrning av mark och miljö, kanske speciellt i denna typ av lokalberoende infrastrukturutveckling.

I anmälan till disputation kan man läsa följande information:

Tid och plats: 2014-09-15 med start kl 13.00 Sal C413A, BTH Karlskrona.
Opponent: Göran Cars, Professor och institutionschef, Urban Planning and Environment, KTH.
Betygsnämnd:
Professor Björn Malbert, Chalmers
Professor Tuija Hilding-Rydevik, SLU, Uppsala
Dr Marie Appelstrand, Lunds universitet

Huvudhandledare: professor emeritus Lars Emmelin, Fysisk planering, BTH

Fakultet: Teknikvetenskaper
Ämne: Fysisk planering

Grad: Tekn. Dr

Så här ser den korta presentationen ut:

Denna sammanläggningsavhandling i fysisk planering visar hur viktig rättens och juridikens roll är för planeringen och styrning av landskap och miljö, och de fall som studerats och analyserats är den svenska utbyggnaden av 3G-infrastruktur och vindkraften. Utifrån ett rättssociologiskt planeringsperspektiv visar Stefan Larsson (som också disputerat i rättssociologi tidigare) på hur implementering och planering av denna specifika typ av infrastruktur kunde förbättras med ett mer empiriskt förhållningssätt till rätten, rättsliga förändringar och dess konsekvenser.

Avhandlingen består av en relativt omfattande kappa som summerar och mer helhetsmässigt analyserar fem efterföljande vetenskapliga artiklar. Tre genomgående perspektiv styr upplägg och analys: Nivåer i beslutsfattandet; legitimiteten hos olika kunskapstyper; och skillnaden mellan det formella upplägget och det praktiska utfallet. Genom att samla in och gå igenom en stor mängd bygglov för 3G-master, ett urval av miljötillstånd för vindkraft som överklagats, intervjuer med nyckelaktörer samt lagstiftningsförändringar visar Larsson på hur en rättsligt retoriska tillvänjning sker vid överklagandeärenden, hur expertbaserad kunskap övertrumfar lekmannakunskap, och hur de olika samhällsnivåerna kunde interagera och informera varandra bättre i planering och implementering av nämnda typ av infrastrukturer.

Uppdatering: Det längre abstractet som också finns på avhandlingens rygg kan du läsa här (LU) och här (BTH). Även MiSt-projekthemsidan har en presentation.

Läs mer om mig här.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Slutseminarium 21 maj i Karlskrona

Slutseminariet är bokat för min avhandling i fysisk planering vid institutionen för detsamma vid BTH i Karlskrona: 21 maj, 2014. Opponent är Andreaz Strömgren, som själv disputerade 2007 på avhandlingen Samordning, hyfs och reda: stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945-2005, vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

Don QuijoteTecknad av: G A Harker.

Avhandlingen betonar rättens roll i den fysiska planeringen och analyserar svensk vindkraftsutbyggnad och 3G-utbyggnad utefter tre perspektiv:

  1. Nivåerna: dvs hur frågorna kring infrastrukturutvecklingen styrs och kolliderar längs med hierarkierna från centralt till lokalt beslutsfattande; Här kan man exv. konstatera att utfallet av nationella policy-beslut gällande den fysiska planeringen är väldigt beroende av det lokala beslutsfattandet.
  2. Kunskapstyperna, alt. rationaliteterna, vilket är ett perspektiv med relativt god förankring i den planeringsteoretiska litteraturen, där även infrastrukturutvecklingarna kan analyseras i termer av expertkunskap kontra lekmannakunsksap. Här är det av intresse att se hur bullerfrågor och annat i vindkraften, och strålningsfrågan gällande 3G, kommuniceras och översätts överklagade tillståndsprocesser och miljöbedömningar;
  3. Skillnaden mellan det formella och dess utfall när det gäller rättslig styrning, vilket är ett klassiskt rättssociologiskt perspektiv, och som är relevant inte minst gällande de ändringar som genomfördes i hanteringen av vindkraftens prövning och hur det senare blev i praktiken.

Väl mött den 21e maj! Planen är också att lägga fram avhandlingen till försvar måndagen den 15 september i Karlskrona. Men, det beror ju i viss mån på vad som sägs och händer under slutseminariet…

Ur nyhetsflödet
Prognos från Global Wind Energy Council
Svensk vindkraftsförening vill ha högre vindkraftverk (P4)
Norge och vindkraft (di)
D
ebatt i SvD om subventioner och vindkraft Odell 7 feb, Nordin 31 jan, Odell 27 jan.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Vindkraftsseminarium i Stockholm

Boverket bjuder in till Seminarium om samhällsplanering och vindkraft imorgon, dvs 15 november på Piperska muren i Stockholm. Jag och Ted Kransby kommer att vara där. Ted är ju även den som i detta pågående projektet om vindkraftens handläggning är den som i huvudsak samlar in datan, dvs materialet från kommuner och Länsstyrelsen. Under seminariet…

…kommer politiker såväl som tjänstemän från kommuner och länsstyrelser att redogöra för sina erfarenheter från det planeringsarbete som de bedrivit för vindkraft. Syftet är att sprida lärdomar från själva arbetet med att ta fram översiktsplaner för vindkraft och hur man sedan tillämpar översiktsplanen när den väl är antagen.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Workshop: Europeisk planering

Vindkraftprojektet kommer att växla upp i intensitet under hösten. Jag återkommer inom relativt kort gällande exakt hur mycket och vilka personer som kommer att involveras. Som en vidare förkovran kommer jag att delta i en workshop i Nijmegen ihop med Lars Emmelin den 20 september. Den har namnet Europe matters – European spatial planning, environmental policies and regional development, och kommer som helhet att handla om:

Since the 1980s, there have been major advances in European regional and environmental policy, and particularly in cross-border policy coordination and spatial planning. As a result, the influence of EU policies and actions on spatial and environmental planning in the EU member states has increased significantly. This development now appears at a critical crossroads. In particular, political drives towards policy re-nationalisation, and economic drives to subject major policies to the ‘Lisbon’ and ‘EU2020’ imperatives of innovation and competitiveness pose major challenges. One key question is thus whether prominent issues such as territorial cohesion and sustainability will be further subsumed under economic ambitions in line with ‘smart-green’ growth strategies.

Against this background, this one-day conference discusses actual developments in Europe’s spatial and environmental policies, and the prospects for future development. It will focus on the main ideas and drivers of policy development, as well as changes in planning practice.

Jag kommer att delta i en session som går under namnet THE SEARCH FOR ‘LANDSCAPE
GOVERNANCE’ BRIDGING ENVIRONMENTAL PROTECTION AND LOCAL DEVELOPMENT, och handlar om:

Planning on the local and regional level is an arena for competition between development-oriented planning and preservation-oriented environmental management. Spatial planning and environmental management in, for example, the Nordic countries have different historical roots, administrative styles, professional cultures, separate legislations and thought ‘paradigms’ to deal with this tension. Moreover, the EU’s relatively loose framework legislation means that the framing of problems and issues becomes important for on-the-ground policy development and implementation, although EU directives and policies furthermore seem to strengthen the natural science, rationalist position of the environmentalists. So while this leaves much space and scope for local ways of acting, it also poses certain limitations.

Det betyder nog att frågan med policyimplementering som är beroende av en lokal praktik tas upp, vilket finns med i svensk vindkraftsdebatt, som jag skrivit om här och i antologiartikel men även i en pilotstudie om vindkraftens handläggningssystem.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Rättens roll i fysisk planering. Konferens i Belfast

Som nämnts, så är vi på vetenskaplig konferens om fysisk planering och rättens roll. Konferensen går under namnet Rights, responsibilities and equity in land use planning och är i Belfast, Nordirland.
Jag noterade i morse att den lokala tidningen News Letter, med tillnamnet The pride of Northern Ireland, rapporterade om att konferensen var i stan.

Där står att läsa att ”experts in all aspects of planning and land use are in Belfast this week”, och att rektorn för School of built environment, Professor Greg Lloyd, konstaterar att ”land use brings with it complex layers of history, culture and ownership and involves matters of tenure and property rights”.

När man pratar om komplexiteter kopplade till land och markens status, i kulturella och historiska sammanhang, så känns det som att Nordirland vet en hel del om det. Exempelvis, i senaste numret av BORDERLANDS, the journal of spatial planning in Ireland finns en artikel* som handlar om barnens perspektiv i planeringen i ett samhälle starkt präglat av segregation, en våldsam samtidshistoria som på något sätt måste hanteras, där hela byar uppdelade mellan katoliker och protestanter genom ”peace lines” som fysiska hinder för att separera. Hur hanterar man sådant i planeringen – och hur påverkar detta det fysiska rummet och – i nämnda artikel – barnens förutsättningar?

*Gleeson & Creamer (2012) Rreinstating kids in planning and policy, BORDERLANDS, the journal of spatial planning in Ireland.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Svensk 3G-utbyggnad i backspegeln

Historieberättandet om hur 3G-utbyggnaden egentligen gick till har tagit fart på nytt (SvD DN). Orsaken är troligen ett intresse för orsakerna till att dagens täckning ser ut som den gör. Eller kanske snarare en nyfikenhet för varför den inte är bättre än den är, i kombination med ett svagt minne om att vi väl skulle bygga ut till max?

Det svaga minnet stämmer ju i någon mening. Runt millennieskiftet var det en stark teknikoptimism som ledde till en nationell politik om att nu skulle minsann alla ha tillgång till det nya nätet – 3G. Man skulle kunna surfa på Internet exv. men det som lyftes fram mest, av någon anledning, var att man skulle kunna se varandra när man talade i telefon. Det verkar ha varit politikernas bild av framtidens mobiltelefoni. Och detta trots att det ännu inte fanns några 3G-telefoner ännu.

I min licentitatavhandling Between Daring and Deliberating från 2008 fokuserar jag täckningsfrågan, dels via det nationella förfarandet med en sk ”skönhetstävling” (operatörerna fick lova stort), och dels via takten för bygglov för 3G-master ute i kommunerna. Senare när nätet inte byggdes i den takt som man hade föreställt sig fick ju också kommunerna mycket av skulden, vilket jag visade inte var helt rättvist. Lars Emmelin och Ingmarie Söderblom gjorde förresten redan 2002 en förstudie kring hur utbyggnaden av 3G-systemets fysiska infrastruktur sett som ett spel med tre huvudaktörer: operatörerna, staten och kommunerna.

Skönhetstävlingen hade lett till att de som lovat allra mest, vilket det skulle visa sig var orimligt och innebar full 99,98 procents täckning inom 3 år, senare inte kunde hålla sina löften: Orange, Europolitan (senare Vodafone, nu Telenor), Tele2 och Hi3G (3). De som däremot lovat en lite mer rimlig utbyggnad, exv Telia, fick ingen licens.

Dessutom, vilket är viktigt för att förstå hur täckningen har blivit, konstruerades förfarandet så att täckning skulle lovas där folk bor, dvs baserat på hur stor andel av de dåvarande 8 860 000 boende som kunde täckas. Det innebar – i sin tur – att man i licensförfarandet inte fokuserade andra, kanske minst lika viktiga ställen att ha täckning på, som kring vägar, längs med tåginfrastrukturen mm.

I en efterkommande artikel från 2008 visade jag på hur ansvarig myndighet, Post och Telestyrelsen, vek sig för operatörernas vilja att dra ut på nätbyggandet. Jag konstaterar bl a:

The unsanctioned operators’ lack of coverage according to what had been agreed upon illustrate a lack of transparency in the governmental steering of a billion dollar project, which shows the incrementalist approach where a short-term (daring rather than deliberating) perspective reigns where developments are made step-by-step. The question is to what extent not only the operators but also the PTA were, informally, comfortable to find ways out of the pressured time limits and formal statements of the year 2000. Formally, in any case, the PTA has to refer to legitimate delays. When focusing on the appeals and new operator applications, this can be seen as a method of not putting too much pressure on the operators and to make up for the mistakes made in the licence allocation process that became apparent a little too late, at the cost of predictability in the legal application.

PTS ville helt enkelt också komma ur de licensvillkor som det på många sätt samhällsekonomiskt oförsvarbara licensförfarandet lett till. Men man skall inte glömma att det låg i tiden, dvs den andra modellen, auktionsmodellen, höll på att knäcka operatörer runtom i världen, när IT-bubblan sprack och kurserna föll. 3G var helt enkelt upphaussat som det nya, och teknikoptimism fick tala där realism, avvägning och samhällsintresse i övrigt fick tiga.

In the news: DN 1/2 E24 SvD

Avhandling i fysisk planering (BTH): Larsson (2008) BETWEEN DARING AND DELIBERATING – 3G as a sustainability issue in Swedish spatial planning [pdf].
Artikel: Larsson (2008) Non-Legal Aspects of Legally Controlled Decision-Making. The failure of predictability in governing the 3G infrastructure development in Sweden.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Vetenskaplig artikel om vindkraftens prövningssystem på gång

Vi håller för närvarande på med en första artikel baserat på det material som vi har samlat in i Skåne gällande vindkraftens prövningsprocesser. Artikeln kommer att presenteras i Belfast på konferensen Rights, responsibilities and equity in land use planning, den 7-10 februari i år. Artikeln går under arbetsnamnet Objectively best or most acceptable? Power hierarchies and knowledge types in the Swedish wind power development och ett abstract hittar du här [pdf].

Just handläggningstiden har varit en het potatis inom den svenska vindkraftsutvecklingen de senaste åren. Det är just ”effektiviseringen” av handläggningsprocesserna som har utmålats som den stora drivkraften för senaste revisioner av regelverket – som trädde ikraft 1 augusti 2009. Se gärna miljöprocessutredningens tilläggsdirektiv M 2007:04 [pdf], efterföljande SOU, den proposition 2008/09:146 [pdf], som följde eller den rapport som jag gjorde i anslutning.

Vindkraften tycks debatteras konstant, den senaste tiden har det gäller de ekononomiska förutsättningarna. Det handlar bland annat om elzonerna och hur vindkraften genom sin relativa opålitlighet av vissa anses driva upp elpriserna, vilket får svar från Svensk Vindenergi att så inte är fallet, vilket i sin tur ånyo kontras med att vindkraften gör elen dyrare. Samtidigt kan vi läsa att en universitetslektor i elkraftteknik och en professor i förnybar energi anser att vi snarare bör oroa oss mer över stillastående kärnreaktorer än över vindkraftens behov av reglerkraft.

När det gäller själva handläggningen har Sveriges Radios Ekot gjort en genomgång som tyder på att det överklagas mer nu än innan 2009 års regelförändringar. Och i samband med att miljöprocessutredningens SOU kom uttalande sig dåvarande miljöminister Andreas Carlgren mycket positivt om ”regelförenklingarna”:

Regeringen vill snabba på utbyggnaden av vindkraft genom att undanröja hinder, öka kunskapen, förbättra planeringen och förkorta handläggningstiderna. Utredningen föreslår en rad positiva förenklingar, bland annat om att slopa kraven på bygglov och detaljplan enligt plan- och bygglagen för tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar.

Frågan kvarstår huruvida regelförändringarna överhuvudtaget ledde till en snabbare utbyggnad och på vilket sätt planeringen egentligen blev bättre. Vårt material kan berätta en del om skillnaderna mellan regelverken i praktiken, men kanske än mer väsentligt, teckna en rimlig bild av hur det faktiskt ser ut just nu. Genom att samla in förstainstansdata kan man se (på ett sätt miljöprocessutredningem tyvärr inte kunde) en rad detaljer i hur det går till i handläggning och prövning. Bland annat gällande kommunernas medbestämmande för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker, den krets som kallas till samråd och avstånd från bostadsbebyggelse till vindkraftsetableringarna.

Posted in Uncategorized | 1 Comment

Ny bok om vindkraft

Jag har nämnt att jag var med på ett symposium i våras om vindkraft, speciellt inriktat mot buller, eller kanske snarare ljudfrågan. En del av oss som pratade på det välbesökta symposiet i Lund har nu skrivit artiklar relaterat till de teman vi pratade om. Jag fick boken med posten idag.

Med Frans Mossberg som redaktör ges boken Buller i blåsväder. Texter om ljud från vindkraftverk [pdf] ut av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.

Mitt bidrag gav jag namnet Vindkraftsutbyggnaden – vem bestämmer och baserat på vilken kunskap? och man kan ladda ner det här [pdf]. Jag vill i mitt bidrag mena att inte bara beslutandenivåerna (central lokal) är relevanta att ha i åtanke, utan att även olika typer av kunskap ger sig tillkänna i vindkraftens prövningssystem och i folks uppfattningar om prövningssystemet. Man kan läsa om kapitlet här:

Rättssociologen Stefan Larsson tecknar vad han kallar en tankekarta runt beslutsprocesser och frågan om vem som bestämmer om vindkraften och på vilken kunskapsgrund detta görs. När det gäller beslutshierarkier beskriver Stefan Larsson vindkraftsutbyggnaden som en naturlig konflikt mellan nationella och lokala perspektiv, men menar att det är just kunskapstyperna som missas i debatten. Det är nämligen viktigt att skilja på den typ som har att göra med expertkunskap, som är av kalkylerande och optimerande karaktär, och därför ofta antar ett top-down-perspektiv, och den typ som är har sin bas i värdegrunder som kommuniceras fram, vilket förvisso oftare kan ses i en lokal kontext i vilken de nationella besluten måste implementeras.

Jag kommer att återkomma till detta i kommande poster, precis som att jag kommer att kolla lite närmare på övriga medverkandes kapitel också. Just nu nöjer jag mig med att konstatera att de övriga medverkande i boken är:
Gösta Bluhm, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Eja Pedersen, Halmstad Högskola & Lunds universitet.
Erik Skärbäck, avdelningen för landskapsarkitektur SLU, Alnarp.
Christian Sejer Pedersen, Henrik Møller, Steffen Pedersen, akustik, Aalborg Universitet, Danmark.
Bertil Persson, tekn. Dr, docent i byggnadsmaterial, Bara.

Posted in Uncategorized | 3 Comments

Vindkraftssyndromet? Replik från jurister i debatten

Så kom repliken på debattartikeln som nio skånska miljöföreningar publicerade i SvD häromdagen, och som jag analyserade kort. Repliken är skriven av två jurister från miljörättsavdelningen på Foyen advokatfirma.

De för framförallt två motargument, ett juridiskt och ett medicinskt, och har en enkel poäng: kortare handläggningstider är bra för alla.

Det juridiska handlar om att de finner närboendes möjligheter till deltagande i processen tillräckligt. Man får dock komma ihåg att detta naturligtvis är från ett rättsligt perspektiv. Alldeles oavsett hur man vurmar för den lokala kontextens medbestämmande så finns det alltid en skillnad mellan det rättsliga upplägget – the law in books – och hur det ser ut i praktiken, dvs law in action (för att återvända till rättsrealisten Roscoe Pounds huvudpoäng). Och det luriga är då att saker och ting kan se bra ut på papperet, men man vet inte hur det egentligen ser ut i praktiken. Det var för övrigt problemet med det förarbete som gjordes till ändringen av vindkraftens prövningssystem, vilket jag konstaterade i min pilotstudie. Och huruvida deltagandet blev bättre eller sämre i praktiken med lagstiftningförändringarna som trädde ikraft 1 aug 2009 är något vi håller på att undersöka i pågående studie.

Den andra repliken som juristerna gör gäller en förmodad negativ hälsopåverkan på grund av vindkraft, som man kan tänka sig att vindkraftsmotståndare gärna hemfaller åt – vilket ibland kallas Vindkraftssyndromet. Det har flera likheter med den oro som fanns för strålningen från mobiltelefonimaster och telefoner i 3G-utbyggnaden i början av 2000-talet, som jag skrev om i min licentiatavhandling från 2008. Å ena sidan var de flesta experter ense om att inga större effekter kunde uppmätas från mobilanvändning eller näraliggande mastlokaliserigar, men å anda sidan var många oroliga över det. Och, om ni kommer ihåg tankekartan jag visade i förra posten, så kan kunskap å ena sidan handla om mätbar och kalkylerande sådan, typisk expertbaserad, och å andra sidan om mer värderingsmässiga och kommunikativa. Det sistnämnda innebär att oron i sig kan bli värd att ta i beaktande, oavsett om strålning eller buller är farligt i sig. Det är en av deltagandets poänger.

De två debattinläggen (för och emot vindkraftens farlighet), kan man konstatera, debatterar just på den här punkten på den kalkylerande och expertbaserade sidan, dvs huruvida det är farligt eller ej och inte så mycket kring vanligt folks deltagande kring oro för farlighet och liknande. Juristerna refererar till en kritiserad studie om det sk vindkraftssyndromet (som för övrigt tycks vara ett väl valt begrepp från någon som argumenterar för något medicinskt illavarslande – begreppet pekar ju i de associationsriktningarna i sig). De hänvisar istället till en färsk studie, som inte håller med den kritiserade studien, från Karolinska Institutet, och jag förmodar att det är den här kunskapssammanställningen som det gäller.

Debattinlägget avslutar med ståndpunkten att minska handläggningstiderna är bra, vilket väl inte finns så mycket att invända mot. Möjligen beroende på vad det är som tummas på när de kortas (läs om effektivitet kontra verkningsfullhet i pilotrapporten [pdf]):

Vad vi behöver i Sverige är inte strängare regler för vindkraft utan fler resurser till prövningsmyndigheterna. De nu orimligt långa handläggningstiderna måste kortas. Att relativt snabbt kunna få ett kvalitativt besked om tillstånd ges eller inte gynnar såväl de närboende som vindkraftbranschen.

Det svåra här är väl att man inte riktigt vet hur långa handläggningstiderna är, dvs man har ingen samlad data över det, men man har en rad anekdotiska fall som tagit längre tid än vad någon önskar, och en rad frustrerade projektörer som finner prövningsprocessen oförutsägbar.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Snurrig debatt om snurror? Om olika beslutandenivåer och kunskapstyper i vindkraftsdebatten

Jag har ännu inte kommit in på att visa på hur en analys av vindkraftsdebatten kan se ut. Jag tänkte här bena lite i några hörnstenar i debatten. Igår kunde vi exempelvis läsa diametralt motsatta inlägg om vindkraftens väl och ve på olika tidningars debattsidor. På ett symposium om vindkraft i våras – ”Buller i Blåsväder” – nämnde kort ett slags tankekarta som kan hjälpa en att förstå olika kunskapstyper (kalkylerande eller kommunikativ) och olika nivåer i beslutsgångarna (central-lokal).

Om vi först kollar på inläggen i dagspress.

Bland annat skrev Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen i GP att politikerna måste höja ambitionsnivån i elcertifikatsystemet. Inlägget är underskrivet, förutom nämnde Axelsson, Helena Jonsson, ordförande LRF, och Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Svante Axelsson m fl fokuserar på nyttan med förnyelsebar energi, och talar därmed inte bara om svensk energiförbrukning, utan vill minska kolberoendet även för omkringliggande Europeiska länder.

Å andra sidan vill representanter för nio skånska miljöföreningar, enligt debattinlägg i SvD att större hänsyn tas, och att skyddsavstånden mot boende ökas. De argumenterar även för att man inte får bortse från vindkraftens baksidor (eller, ”mörka undersidor”) och hänvisar till koldioxidutsläppen vid monterandet av vindkraftverkens betongfundament och, med referens till en artikel på Newsmill, hur brytningen av den sällsynta men nödvändiga metallen neodym ger upphov till giftigt avfall, framförallt i Kina, där den huvudsakliga brytningen sker. Sammantaget kommer de fram till att ”utbyggnaden är ett samhällsekonomiskt högriskprojekt” och tar även upp bullerproblematiken. De hänvisar bl a till symposiet ”Buller i blåsväder”, arrangerat av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet i våras där buller från vindkraftverk diskuterades.

När det gäller minskandet av kolkraftanvändningen på kontinenten tycker dessa debattörer att det är

”klokare att uppföra anläggningarna där elen ska konsumeras för att undvika energiförluster under transporten och störningseffekter på hemmaplan”

Gällande landskapsskyddet får de stöd i en annan debattartikel, denna gång i gårdagens GP, där Jonny Fagerström från Stockholmsinitiativet anser att skyddet av vårt landskap måste bli bättre, inte minst den europeiska landsbygdskonventionen. Jonny för här det inomdogmatiskt juridiska argumentet, dvs att om vi inte skall bryta mot EU-rätten, så måste vi skydda vårt landskap bättre. Debattinlägget har fått den ganska metaforiskt starka titeln ”Vårt landskap hotas av exploateringar”. Nästan lite omärkligt glider dock Fagerström in på sina egna värderingar kring landskapets betydelse och argumenterar för en konservativ hållning, dock med fina, beskrivande ord om skönhet, orördhet och stjärnklara himlar. Det jag vill lyfta fram här ligger dock i följande argumentation för det lokala bestämmandet:

”Dagens debatt om kravet på snabba prospekteringsprocesser och att lyfta besluten bort från människorna och de lokala beslutande organen ligger därmed inte i linje med andan i den europeiska landskapskonventionen.”

Inläggen verkar ju komma från helt olika håll i debatten. Är det en snurrig debatt?

Nej, inte alls. Men man får se det perspektiv som inläggen kommer ifrån för att förstå hur olika de kan vara. På just det där symposiet – ”Buller i blåsväder” – inledde jag den avslutande paneldebatten med att diskutera följande tankekarta. Om man tänker sig att det centrala perspektivet är en pol som är motsatt det lokala perspektivet så får man en axel man kan röra sig längs. Om vi dessutom tänker oss att det finns olika typer av kunskap, där en pol kunde benämnas som expertbaserad, kalkylerande, vilket står i motsats till en kommunikativ, dvs snarare värderingsförankrad kunskap, ja då får vi följande bild.

Tankekartan kommer från Emmelin & Lerman 2006, Styrning av markanvändning och miljö [pdf].

Exempel från debattinläggen
Exv, skriver Svante Axelsson m fl att:

I Sverige har vi ovanligt goda förutsättningar för vindkraft. För en fortsatt vindkraftsexpansion är det mycket viktigt med en tidig dialog och hänsyn till de närboende och naturskyddsorganisationer. Konflikter kan undvikas genom bättre planering, öppenhet och delaktighet, och närboende bör erbjudas delägarskap vid vindkraftsetableringar. Med ett breddat ägande ökar också den folkliga förankringen av vindkraftsutbyggnaden.

Notera då här att det här rör sig om strategier för vindkraft, hur man skall bete sig för att fler skall tycka att det är en bra idé att bygga ut. Det centrala expertperspektivet är med andra ord rådande, trots användandet av kommunikativa begrepp som ”dialog”, ”hänsyn”, ”öppenhet” och ”delaktighet”. Man skall alltså delta för vindkraft.

De nio skånska miljöföreningarna förefaller i sin argumentation inte heller stå så mycket för det kommunikativa, de hänvisar till expertkunskap, men förhåller sig diametralt motsatt Svante Axelsson m fl, dvs mot vindkraft. Även om man kan tänka sig att de skulle använda argument som lutar åt det kommunikativa, dvs mer åt att ”låta folk bestämma” så förefaller de vara utom tvivel övertygade om att dessa då skulle bestämma sig för att vara emot vindkraften.

På samma sätt finns det en motsättning i Jonny Fagerströms argumentation. Han använder det juridiska, top-down-baserade argumentet för att föra fram sina värderingar om en traditionell landsbygd. Också Fagerström har redan sin värdering klar för sig, dvs att vindkraften förstör landskapet, även om han refererar till att besluten borde få tas av ”människorna och de lokala beslutande organen”.

Allt polariseras
Å andra sidan skall man väl inte vara för hård mot att det finns motstridigheter i debattartiklar eller att debatten polariseras. Tidningarna vill säkerligen ha polemiken, och det är även retoriskt något svårare att säga ”jag har inte svaret, men jag vill att processen skall inkludera människor – dom har svaret”. Det är alltid enklare att uttrycka en egen värdering.

För övrigt
Talarna vid symposiet ”Buller i blåsväder” kommer under hösten att komma ut med en antologi om vindkraftsproblematiken. Jag har ett bidrag med där, och återkommer till boken när det börjar närma sig.

Se även typiskt beslut där det centraliserade, expertbaserade verkligen behövs: om uppgraderingen av elsystemet när vindkraften väl byggs ut (vilket kan vara en annan typ av beslut).

Posted in Uncategorized | 3 Comments

Prövningsdata för vindkraft i Skåne

Insamling pågår av dokumentation över prövningsprocesser för vindkraftverk i Skåne. Vi har nu samlat in samtliga fall av de som berör miljöprövningen enligt det regelverk som trädde ikraft 1 augusti 2009. Dessa finner man hos länsstyrelsen i Malmö. Ted jobbar på, och har samlat in en del bygglov fån kommuner från tiden innan regeländringarna, och fokus är just nu på Kristianstad och Helsingborg.

En orsak till att välja just dessa kommuner är för att det finns en del processer att jämföra med i det nya systemet. Den jämförelsen, kan man argumentera, bli mer trovärdig om man gör den för en specifik kommun, så att så många andra möjliga faktorer utöver regelförändringarna är desamma.

Vi har inom projektet byggt en databasstruktur, där vi valt ut de för oss viktigaste faktorerna för prövningarna. Där för vi (just nu: Ted) under insamlingens gång in data från prövningsprocesserna. Det handlar bl a om tidsaspekter, dvs när ansökan kom in kontra när beslut togs, men även överklaganden, hur MKBn ser ut, hur samrådet genomfördes m.m.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Projekt pågår. Men inte utan att pilot gjordes.

En grund för vår pågående vindkraftsstudie är den pilotstudie jag gjorde i slutet av 2008 och början av 2009. Pilotstudien fokuserar det betänkande som kom under hösten 2008 från den så kallade Miljöprocessutredningen gällande en effektivisering av prövning av vindkraft (SOU 2008:86). Det är detta betänkande som ligger till grund för de lagändringar som trädde ikraft 1 augusti 2009 och är gällande idag där miljötillståndsprocessen i mycket ersätter den dubbelprövning som tidigare var fallet med det inkluderade kommunala bygglovsförfarandet.

Pilotstudien gjorde på uppdrag från Blekinge Tekniska Högskola och Lars Emmelin och heter Problematisering av vindkraftens regelverk [pdf]. På baksidan sammanfattades studien så här:

Detta är en pilotstudie som problematiserar vindkraftens regelverk i Sverige utifrån ett rättssociologiskt och planeringsjuridiskt perspektiv. Under hösten 2008 kom ett betänkande från miljöprocessutredningen gällande en effektivisering av prövning av vindkraft (SOU 2008:86). Bakgrunden var att krav på att en snabbare och enklare process från projektering till uppförande av vindkraftverk hade rests i takt med en ökad nationell satsning på utbyggnaden av vindkraft. Miljöutredningens betänkande utgör en positionering åt ett mer kalkylerande och centraliserat beslutsfattande på bekostnad av det mer lokala och deliberativa. Betänkandet visar på hur de lokala värderingarna ses som ett problem i skenet av den nationella utbyggnadspolicyn. Detta gör att utbyggnaden av vindkraften är principiellt intressant i jämförelse med utbyggnaden av infrastruktur för 3G med tanke på hur en nationell policy hanteras och är beroende av den lokala implementeringen och det spänningsförhållande som råder mellan de två nivåerna. Detta leder till vad pilotstudien kommer fram till som en kärnfråga, nämligen om vem som skall bestämma över landskapets planering och vilken kunskap som skall ligga till grund för sådana beslut. Betänkandet hävdar att kommunerna inte förlorar inflytande över markanvändningen samtidigt som detta påstående inte tydligt underbyggs, det finns tvärtom fog för att just så är fallet. Pilotstudien pekar därmed på att frågan är av en större principiell politisk karaktär som inte enbart bör lösas genom lagtekniska förändringar i effektivitetens namn.

En nyckelfråga vid varje förändring av ett regelverk rör på vilket sätt man förbättrar regleringens påverkan i praktiken. Dvs, blev det som man tänkt sig? När det gäller den ganska endimensionella frågan kring tidseffektivitet i vindkraftsprövningen finnas det många indicier på att så inte är fallet. Och har man utöver detta förlorat eller vunnit någonting annat i revisionen? Blev planeringen bättre eller sämre, osäkrare eller säkrare, överskådligare eller dunklare? Och vem styr? Hur ser styrkeförhållandet ut mellan nationell policy och lokal implementering? För att tydligt få svar på en rad frågor i anslutning till detta, exv rörande deltagandeaspekter, så måste man rimligen samla in en klump dokumenterade prövningsprocesser för att se hur det överlag ser ut. Det är det vi gör nu, i Skåne.

Du kan läsa mer om det pågående projektet här.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Om vindkraft och landskapsreglering

Den här bloggen är språkrör för det vindkraftsprojekt som jag (Stefan Larsson) och Lars Emmelin har dragit igång under 2011. Lars är professor i MKB vid BTH och är verksam vid programmet för fysisk planering där. Själv är jag doktorand i rättssociologi med en avhandling som kommer i oktober 2011, är jurist i grunden men med ett ofrånkomligt och allt övertagande samhällsvetenskapligt perspektiv som rättssociolog. Jag har även en teknologie lic i fysisk planering från 2008, som handlar om 3G-utbyggnaden i Sverige från ett hållbarhetsperspektiv, men samtidigt väldigt fokuserat på …just det, rätten och dess konsekvenser.

Foto: Mats Pehrson.

Den här bloggen kommer att fokusera vindkraftens reglering för en tid, eftersom pågående projekt handlar om just det, men knyter såklart an till övrig fysisk planering eller liknande när andan faller på. Vi har valt att fokusera Landskapets REGLERING istället för det mer sedvanligt formulerade PLANERING, just för att vårat fokus konstant innehåller rätten, rättssystemet, lagarna, regleringen. Studien rör därmed det rättsliga upplägget och dess konsekvenser. Det är några av dessa konsekvenser som vi empiriskt avser mäta. Vårat upplägg följer i mycket det som Roscoe Pound redan för hundra år sedan beskrev som skillnaden mellan Law in books och Law in action.

Vi insåg tidigt att vi behövde assistans med insamlandet av data, dvs prövningstillstånd och bygglov hos länsstyrelse och kommuner. Efter en del letande fann vi den för ämnesområdet minst sagt kompetente Ted Kransby. Vi håller på att bygga en databas (tack Pawel) med prövningsdatan, och kommer redovisa framöver hur det går.

Här kan du läsa mer om oss.
Här kan du läsa mer om pågående projekt.

 

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment